Samma kväll som jag plockade isär gasturbinen passade jag även på att börja dra lite bränslerör till raketmotorn, egentligen skulle jag haft tid att få lite mer gjort idag men eftersom febertermometern visade 39.5°C igår kväll är inte motivationen på topp direkt…

Som ni kanske ser är lustgasledningen mellan ventilpaketet och motorn mer än dubbelt så lång som metanolledningen, det finns faktiskt en tanke bakom det och det är att få metanolen att börja injekteras före lustgasen för att få en “mjukare” tändning av motorn. Värsta scenariot är att hela motorn hinner fyllas av en blandning av metanol och lustgas innan den tänder, då är risken stor att tryckchocken skadar brännkammaren/dysan.

Inte helt lätt att ta kort på en så här rördragning, men vänta bara tills jag börjar på med trycksättningen så ska ni få se på rörigt. =)

Mina inläggstitlar blir banne mig bara uslare och uslare…

Hursom, nu har jag lyckats få tillräckligt mycket plats ledig på verkstadsbänken för att kunna ta isär gasturbinen. Detta för att göra något åt vibrationerna jag kände sist jag körde den och för att täta lite småläckor på olja och diesel.

Hade jag varit fyndig skulle jag skrivit att jag håller på pressa in mer dragkraft i jetmotorn, men såna lågvattenmärken till skämt håller jag mig såklart ifrån.

Väl isär märkte jag att turbinhjulet hade en del sotavlagringar, det beror på en mindre oljeläcka som letat sig genom blödlufthålen för kyningen av turbinhjulets baksida. Med en konstant oljedimma bakom turbinhjulet går det fort att det börjar koksa.

En annan grej jag märkte var att distanshylsan till kompressorhjulet med en kolvringstätning inte alls såg pigg ut längre, jag kollade aldrig till den efter haveriet så mest troligt har den sett ut så här sen dess. När kompressorhjulet släppte bankades lagren ut av rotationskrafterna i axeln och då blev det kontakt av första graden mellan distansen och aluminiumhuset den sitter i, varmgång följde och kolvringen tappade all spänst. Se bilden nedanför med en ny ring som jämförelse.

Turbinaxeln ska nu iväg på ombalansering eftersom turbinbladen nötte i turbinhuset lite under haveriet, jag måste även kontrollmäta upp en hemsvarvad distansring som sitter bakom kompressorhjulet för att se så anliggningsytorna är är helt parallella. Lars-Erik i Svarthålet Racing har lovat att göra det och planslipa den ifall det skevar iväg någon hundradel.

1.5 timme tog det här mig, jag är väl uppe i bra precis 360h med allt småpyssel före förra provstarten.

Prisa herren och lilla mor, idag klev jag av min jour! För att fira klämde jag av en liten segerwhisky och gjorde klart det sista grovjobbet på raketstativet, så nu är det mest bara rördragning och trycksättning av tankarna kvar att fixa med innan motorn är klar för att sprängas i bitar… =)

En stålplatta kapades till och hål borrades för att motorfästet ska gå skruva fast i det, sen svetsades det fast i motorstativet.

Sen drog jag gängor för att skruva fast ventilpaketet i motorstativet.

Efter det snajdade jag till ett fäste för kylvattenpumpen och svetsade fast det i stativet.

Så här ser det ut nu, med en skvätt färg så blir det nog inte så dumt.

Efter att ha väntat en vecka på att lantbrevbäraren skulle lyckas med den oerhört komplexa uppgiften att leverera ett redan betalt paket till mitt hus från postsorteringen i Östersund tröttnade jag och åkte förbi och hämtade det själv, det var precis som jag trodde mina kulventiler som jag beställt på Ebay som kommit.

Det jag däremot inte hade räknat med var att jag hade ett till paket liggandes som jag också fick med mig, det visade sig vara en DVD med information om utvecklingen av en ny sorts stänkskärm till MTB-cyklar skickat mellan två avdelningar på Shimano Normark UK. Jag tror jag ska skicka iväg ett mail till dom och be dom överväga att anlita en annan fraktfirma i fortsättningen…

Nåja, åter till klåpskruvningen. Jag tillverkade nya handtag till två av kulventilerna som ska bli “gashandtaget” till motorn, dessa två ventiler ska kopplas ihop så när motorn startas drar man i ett lämpligt långt snöre knutet till ventilpaketet och både lustgas och metanol släpps in i motorn samtidigt.

Sen svetsade jag fast ventilerna i en stålplatta, för att undvika att tätningarna smälte hade jag en hink snö bredvid mig som jag kylde ner ventilpaketet i mellan varje svets.

Med ett notchat stålrör fastsvetsat mellan de två handtagen blev det ett relativt kompakt och fint ventilpaket.

Så här ska det sitta fastskruvat på motorstativet var det tänkt, då kommer jag kunna ha väldigt korta matningsrör mellan ventilerna och motorn vilket minimerar tiden det tar för bränslet och lustgasen att nå motorn.

Med hela fruntimmersskocken på Jamtli fick jag några timmar på mig att pyssla med motorstativet i morse, tyvärr blev det nån vajsing med bildöverföringen så en del bilder från tillverkningen försvann men det var mest bara bilder på vattentanksinfästningen så ni missar inget spännande direkt.

Sen skulle det tillverkas fötter till stativet, men vad nu då tänker ni? Nu har väl ändå den träskallen slagit rekord i fula konstruktionslösningar, så där kan väl fan inte stativfötter se ut!

Jaha ja, dom var inte färdiga. Nu ser det lite bättre ut.

Några försvunna svetsbilder senare satt stativet ihop med fötterna på plats, här står det ute på avkylning.

När stativet svalnat lite lyfte jag in det och provmonterade tankarna, med en bräddfylld vattentank (vågar inte svetsa i den annars då det varit bensin i den tidigare) är det knappt jag orkar lyfta stativet. I och för sig säger det inte så mycket då jag är rätt klent byggd men lätt är det i varje fall inte.

En annan vy, den stiliga “motivlackeringen” på vattentanken får vara kvar så länge tills jag vet om det fungerar med vattenkylning av brännkammaren eller inte.

Kvar att göra är att tillverka och svetsa fast plattan som motorn ska bultas fast i och göra fästen för vattenpumpen och kulventilerna när nu dom behagar komma, sen ska det dras lite rör och slang och tryckregulatorn ska på något vis kopplas ihop med kvävgastuben.

Med två pratglada systrar i huset och Lets Dance på tv:n var det läge att gå och göra några timmars jobb i verkstaden, tidigare i veckan var jag iväg och skaffade lite 70×70 fyrkantsbalk och ett par meter plattjärn som ska bli till ett teststativ som motor, kulventiler, bränsletankar och vattentanken ska sitta på. Som vattentank kommer jag använda min gamla 10 liters bränsletank från pulsjetsparken jag byggde för två år sedan, den har stått i Olovs kallförråd och samlat damm sedan dess så det var på tiden att den får göra lite nytta.

Först ut blev att tillverka fästen för bränsletankarna, jag kapade helt sonika till en rimpa av samma rör som tankarna är gjorda av och knäckte till så dom passade utanpå och så fimpade jag av ett vinkeljärn och borrade hål i.

Då det inte hanns med speciellt mycket mer än så fyller jag på med bilder så det ser ut som att jag gjort jättemycket idag. Här kommer en bild på svetsningen…

…och till sist en liten gruppbild på de båda tankarna med fästen liggandes för avsvalning efter svetsning.

De pluttefnuttiga hydraulanslutningarna för vattenflödet genom kylmanteln på raketmotorn fick stryka på foten idag, det måste till en högre genomströmning för att hålla aluminiummotorn från att övergå till flytande form…

Ett par rejäla 1/2″ slanganslutningar svarvades till och svetsades fast istället så nu kommer det bli bättre sprutt på kylvätskan!

En stålram för motor, tankar och kulventiler har också klurats på och i morgon ska jag iväg och köpa material till den, tanken är att den i sin tur ska kunna fästas i en testrigg av stålbalk som bultas fast i en betongplatta eller liknande och ha en lastcell för dragkraftsmätning. Den riggen ska kunna användas av både oss och Svarthålet Racing som har ett liknande bygge på G, och med hela motorpaketet monterat i en stålram kommer det gå smidigt att byta motorer i riggen när det ska till att provköras.

I veckan var jag iväg och köpte en femliters tub med kvävgas som ska användas för att trycksätta bränsletankarna.

Tanken (haha) är att med hjälp av regulatorstyrd kvävgas trycksätta både metanoltanken och lustgastanken för att pressa in bränslet i motorn med ca 60 bars tryck, det finns inga vettiga pumpar som klarar av att hålla detta tryck vid så stora flöden som det rör sig om så trycksatta tankar är det som gäller.

Ett alternativ vore att låta lustgasen trycksätta sig själv och använda kolsyra till att trycksätta metanolen då kolsyrans och lustgasens ångtryck är lika vid samma temperatur, men då blir inte tanktrycket konstant utan rätt skarpt fallande under körningen vilket känns lite väl epa.

Vid de låga utetemperaturer som gocarten kommer köras i skulle jag dessutom bara få 20-30 bars tanktryck vilket inte är speciellt mycket att skriva hem till mamma om, med regulatorstyrd trycksättning med kvävgas kan jag välja vilket tryck jag vill mellan 0-200bar och hålla det stabilt ända tills tankarna är tomma. Det är kärlek det!

Jaha ja, nu tror ni kanske att jag tröttnat på den där gamla pruttsnurran och bara vill hålla på med min raketmotor istället? Fel fel fel, jag har bara ett ofrivilligt uppehåll på skruvandet dels på grund av brist på arbetsbänkar (håller på fli brukshojen och det tar upp rätt mycket plats i verkstaden) och dels eftersom jag väntar på en ny oljepump som jag beställt.

Min nuvarande oljepump har hängt med sen tidernas begynnelse och gjort ett bra jobb, men den här motorn kräver såpass mycket olja att pumpen helt enkelt inte orkar hålla trycket uppe när oljan börjar värmas upp och bli mer lättflytande. Jag vill helst se 5 bar oljetryck hela tiden och under den senaste körningen sjönk trycket under 3 bar och det duger inte.

En annan sak som jag måste försöka fixa är en aning obalans i rotorn, turbinhjulet skrapade i lite under haveriet då kompressorhjulet lossnade och det verkar ha fuckat upp balanseringen såpass att man känner vibrationer i testbänken vid vissa varvtal. Jag ska ringa Turbotech i Strömsund där jag köpte turbinaxeln och höra om dom har tid att balansera om den åt mig.

I vanlig ordning går vi händelserna rätt rejält i förväg och räknar kallt med att motorn håller ihop och börjar på med farkosten, i mina gömmor bakpå kallgaraget stod min gamla gocartram och samlade fågelskit så jag kånkade in den och ett par liter kallavfettning senare var den relativt avföringsfri.

Det ska bli medar istället för hjul och mest troligt kommer ramen förlängas en bit så den blir lite mindre nervös i styrningen. Ingen fördel med att den är snabbstyrd när man bara ska åka rätt fram…

Den första tanken med motorkylningen var att leda metanolen genom motorn för att kyla brännkammaren innan den sprutas in och förbränns, men efter lite tankeverksamhet (kors i taket!) kom jag överens med mig själv om att det förmodligen behövs ett större kylflöde än de 6 liter metanol per minut som motorn vill ha.

Fördelen med en gocart-monterad raketmotor är att jag inte alls har samma begränsningar för vikt och utrymme som raketbyggarna har, så jag har bestämt mig för att bygga ett separat kylsystem med vatten eller någon speciell kylvätska som pumpas runt i ett slutet system genom motorn och en vattenkylare. Kombinerat med den keramiska ytbehandlingen inuti brännkammaren borde brännkammaren och dysan i aluminium få en relativt sval och behaglig tillvaro. =)