Idag fick jag ett ryck och började yxa ihop depåsparken, rätt mycket Kajsa Varg över det här bygget eftersom jag uteslutande plockade materialet ur skrotlådan. En skvätt (läs litervis) med hammarlack och utställningsskicket är givet, sen om det är utställning för Elmia-mässan eller för sopbilen det lämnar jag öppet för tolkning.

Bortsett från utseendet så är det en sak till som gör att den lätt skulle kvala in i “Scrapheap – Retarded Mongoloid Edition”, nämligen det faktum att jag bygger sparken runt en motor som jag inte har fått att starta än.

Men hur spännande vore det annars liksom…

Jag bytte tändstift på motorn idag och försökte få liv i skiten, inte en tillstymmelse till gnista även fast man får en rejäl stöt ifall man håller i tändkabeln och jordar. Ytterst märkligt, mer jobb krävs.

Alla Speed Weekend-deltagare med självaktning måste såklart kunna frakta arslet runt depån på ett ståndsmässigt sätt, så jag har börjat bygga en depåspark med en liten fyrtaktsmotor. Drivlinan kommer bli lite speciell om det går som jag har tänkt men mer om den senare.

Ibland ska man ha tur också, en kille hemifrån ringde och frågade om jag var intresserad av en originalspark i äkta svenskt stål och det var jag ju såklart. Ett telefonsamtal senare och far hade donerat motorn från sin jordfräs till bygget, en bättre början än så får man leta länge efter!

Igår kväll var jag ner och gjorde ren förgasaren och bytte olja, men gnistan ville inte infinna sig. Med hjälp av ett välbeprövat mätinstrument (vänsternäven) upptäckte jag att det fanns gott om kräm i tändkabeln när man drar runt motorn *aj aj* så förhoppningsvis löser ett nytt tändstift problemet.

På lördag ska jag försöka smita ifrån fjällan och hennes tre kusiner på Östersundsbesök och försöka få liv i åbäket. Håll tummarna.