Nu jämarns är motorn ihopplockad, momentdragen och redo för action! Det är en del jobb kvar med runtikring-utrustningen innan det går försöka sig på en start men ändå.

Som ni kan se har jag monterat fast de två luftstyrningarna som ska se till att hålen på insidan av brännkammaren närmast lagerhuset ska få tillräckligt med luft, min gode australiensiske vän som bygger en liknande motor hade inte sådana första gången han startade motorn och resultatet blev en härdsmälta…

Sedan finputsade jag kompressorhöljet och klippte till packningar så jag får rätt frigång mellan kompressorhjul och hölje, då det inte blir samma värme här som vid turbinhjulet kan jag köra med betydligt tightare frigång utan att riskera att det skrapar i. Just kompressorn vill man köra med så lite frigång som möjligt då verkningsgraden sjunker dramatiskt ju större spelet är.

Med det gjort så satte jag på motorhöljet och ansåg mig vara så klar som jag kunde bli ikväll, nu måste jag försöka få tag i en returoljepump till från Biltema, börja löda ihop en PWM-styrning till bränslepumpen och hitta någon som vill fylla min dykartub med tryckluft.

Två timmar tog det, 284h totalt.

…kommer här en liten lärorik film av och med vår gode vän Pelle Plutt där han förklarar funktionerna på JU-01 på ett enkelt och informativt vis, håll till godo!

Igår kväll blev det ett litet ryck med att göra klart förångningsrören och börja plocka ihop motorn inför provstarten, först trimmades rören till i bandsågen och rensades på kapskägg och spån.

Sen knackades dom på plats och punktades fast med tigsvetsen.

Närbild.

Nu var det dags att försöka tänka till lite, då där är lite pyssel med ihopmonteringen av motorn är det ju inte så dumt om man kommer ihåg att dra fast alla saker i rätt ordning så man inte har oljeröret liggandes brevid motorn när den är ihopsatt. Alla småskruvar inuti motorn drar jag fast med Nordlock-brickor så dom omöjligt kan lossna och trilla in i turbinen, flytande gänglåsning funkar inget vidare när det är flera hundra grader varmt.

Bränslespridarna, gasolspridarna och startluftsmunstycket skruvas fast, turbinshuset momentdras och turbinhjul och kompressor monterat. Nu är det mesta gjort, men jag måste köpa långbult för att kunna skruva fast några luftstyrningar på kompressorplattan innan jag kan plocka ihop resten.

Två timmar tog det här, 282h totalt.

En av de få saker jag minns från grundskolan var en engelskakurs som fanns i Pyton´s skoldagbok, frasen var “She wore a fur coat for the disco” och detta översattes till “Hon var för kåt för att diska“.

…nu vet jag inte riktigt hur jag ska knyta ihop detta med att coatingen blev värmebehandlad idag, men jag får väl lämna det till er fantasi. Förslag emottages tacksamt.

Ugnen jag fick låna var en rejäl pjäs till utseendet men det var på det berömda håret att bitarna skulle få plats.

Här står Linus ett par timmar senare med mina två ögonstenar, en måttligt road Ella och ett nyhärdat turbinhölje!

Väl hemma igen packade jag upp bitarna och tog några kort på dom i bättre ljus, det ser riktigt bra ut må jag säga även om korten inte gör bitarna rättvisa.

Närbild av ledskenorna, inte lätt att ta en bild på en mattsvart bit.

Turbinhöljet, det syns några små prickar som är droppar från färgsprutningen. Det är bara kosmetiskt då det inte gör något för funktionen.

Efter middagen knallade jag ut till verkstaden och började pyssla på med förångningsrören, först slipade jag bort coatingen där rören ska svetsas fast i plattan. Det är stor skillnad nu på tåligheten på coatingen, innan härdningen kunde jag skrapa bort den med nageln men nu får jag ta i med en knivspets för att den ska släppa.

Efter det knackade jag ner förångningsrören på plats för att mäta ut hur mycket instick dom ska ha, jag har med flit gjort dom en aning för långa så efter mätning kom jag fram till att dom ska kapas 5mm.

Det tog ca tre timmar att härda bitarna men det ids jag inte räkna in i byggtiden, en timme räknar jag på för slipningen och det så totalt har jag lagt 280 timmar på bygget.

Idag tröttnade jag på min dyngblöta blästersand och åkte och lånade Olovs blästerskåp istället, det jag gjorde på 4 minuter där skulle ha tagit ca 2 timmar i mitt skåp så det var väl värt åkturen dit.

Bläster bläster! Så låter det ju egentligen inte men det är svårt att beskriva hur ett blästerskåp låter. Pshhhhhh kanske.

För alla galanta damer som slaviskt följer vår blogg för att spana in våra välsvarvade kroppar kommer nu en bild som garanterat orsakar snigelspår i brallan, jag gjorde mitt bästa för att svanka som Zlatan men det är inte helt enkelt när man är stel som Zatan…

Här hänger NGV-huset i väntan på keramik, jag iddes inte ta något kort på det färdiga resultatet då det med all sannorlikhet bara skulle sett ut som en svart fläck mot en spånskiva. I morgon när coatingen torkat kan jag försöka ta något kort i bättre ljus.

På söndag lutar det åt att jag tar med mig jäntan och åker upp till Mattmar och hälsar på Linus för att värmebehandla keramiken, går allt enligt planerna kan jag börja plocka ihop motorn till veckan.

Eländes elände, nu närmar sanningens minut sig med stormsteg. Som Pö sa när han och Olle var hit idag; provstartar man inte kan inget gå åt helvete. Klok karl den där Pö.

Två timmar tog det här inklusive öldrickning, 279h totalt.

Idag kom två laddningar med prylar till bygget, så medans fjällan satt och tjattrade med mammagruppen smet jag ut och gjorde lite nytta i verkstaden.

Tre burkar keramisk coating på 125ml styck låg i första paketet, i helgen var jag in och köpte en liten färgspruta på Jula just för detta så nu skulle det coatas! Turbinhöljet spändes upp i svarven och finputsades för att få rätt frigång för turbinhjulet, sen avfettades det och sandblästrades av för att coatingen ska sitta ordentligt.

Sprutan fylldes och en liten testbit hängdes upp för att ha något att ställa in sprutbilden på innan jag gick på turbinhöljet.

Här hänger nu ett färdigcoatat turbinhölje, svart som sot är det och kommer att behöva härdas i 400°C innan det går montera på motorn. Nu är det bara att göra samma process med den andra delen i turbinhuset och sen så är det klart att skruva ihop skiten.

Det andra paketet innehöll en vinkelväxel från en gammal kardandriven Yamaha som jag köpt på Ebay, då drivaxeln från växellådan kommer peka rakt bakåt måste jag ha en sån för att få ut drivningen till framdrevet.

Nackdelen eller vad man ska kalla det är att den roterar åt fel håll, dvs jag kommer ha en hoj som kan backa i 200 knyck. Detta löses genom att vända bakhjulet så drevet hamnar på andra sidan och helt enkelt vända vinkelväxeln upp och ner, man får som bekant inte vara dum för då kan man bli chef.

Här får jag ett annat intressant bekymmer framöver, nämligen att para ihop axlarna mellan växellådan och vinkelväxeln. Kommer behövas lite mer sofistikerade lösningar än att kleta ihop dom med pinnsvetsen tror jag…

Tre timmar höll jag på med det här, 277h totalt.

…får man garanterat av den provisoriska sadeln jag snidade till igår, då jag inte längre kan använda bränsledunken till att sitta på var jag tvungen att göra något som passar på ramröret. Inte speciellt bekvämt men det duger.

Jag tog också och sölade på kåpan lite vitfärg för skojs skull, som tur är så har mäster-hojlackaren Henrik “Pucken” från Huvudstaden mer eller mindre lovat att lacka hojen den dagen den är färdig för det här ser inte ens bra ut på håll. Kan väl försvara mig med att jag gjorde det i kallförrådet på kvällen utan att knappt se vad jag gjorde…

Det här räknar jag inte någon tid på.

Natt och natt, jag höll på till klockan elva i alla fall och det är natt för mig det.

Projektet för aftonen var att dra det övre ramröret samt tillverka ett fäste för det i jiggen, jiggfästet snidades till lite snabbt med hjälp av en hydraulrörsklämma och en bit fyrkantsbalk.

Sen kom det kluriga med att notcha in ramröret i rätt vinkel mot styrhuvudet och bocka till röret som det ska vara, notchningen var inga problem men bockningen var det värre med.

Ibland önskar man att man hade ett huvud som var bra till annat än att hålla mössan på plats, men till sist efter flertalet felbockade bitar och lika många svordomar hade jag något som liknade ett övre ramrör. Inget är svetsat ännu då jag ska slipa in svetsspalterna lite bättre först.

En action-closeup på styhuvudet, eltejpen kommer inte vara en bärande del i ramkonstruktionen i framtiden.

Fyra långa timmar tog detta, 274h totalt.

Fick ett mail nyss från Bosse Hårdén som vi byggde EBK:n åt förra vintern, nu ligger Boeing 553:an ute på Blocket då ett aningen värre bygge är på gång. En Rolls Royce Viper jetmotor på en pickup närmare bestämt, aningen omständigt kan tyckas då det räcker gott med ett par meter snöre för att ta livet av sig… =)

Här är annonsen för den som är intresserad av att bräcka grannen, bara att slå till!

Jag lyckades lura ut fjällan med kameran till verkstaden för att plåta lite sittställning, det är mycket hjälp att ha bilder att kolla på när rördragningen till ramen och motorplaceringen ska planeras.

Man sitter faktiskt riktigt bekvämt på den, inte helt oviktigt eftersom det blir väldigt påfrestande att köra när man inte sitter bra och måste hänga onödigt mycket på armarna. På det övre ramröret som kommer följa min överkropp från styrhuvudet till sadeln kan jag dessutom placera ett litet stöd som jag kan vila bröstet på under körningarna. Det ska vara bekvämt att åka fort!